Ensam(t)stående mamma

Fick info om läget.

Vad dom har för plan.
Och att dom går in med det starkaste artelleriet..

OM en anlitad jurist, som Soc involverar, tycker att dom har tillräckligt mycket att komma med.

Soc skulle skicka ALLT skrivet till juristen efter vårt möte (måndag).

Och detta händer ... aldrig.
Dom brukar skicka en summering annars.

Detta för att se om det är lönt att gå vidare.

& om Juristen tycker det.
Då kommer det bli många människor involverade/engagerade.

Efter soc möte m juristen på fredag vet jag mer...

Bara att hoppas på det bästa.
Jag vet iaf att engagemanget finns...

Skickar "rapportering" till Socialtjänsten varje vecka.

Den senaste tiden har det blivit mer än ett mail om dagen, om man så säger..

Den här röran är helt tvistad.

Och nu senast vidarebefodrade jag x sms till mig.
Vilket visar på att han än idag försöker mästra mig.

Detta TROTS att det är flera år sen, vi skilde oss...

Tror dock att det snart är dax för "likamedtecknet" från Soc.

Att deras utvärdering/rapport är klar.
-men det vet jag ju inte.

Bara min magkänsla.

Nyfiken på den.
Och sen på Familjerättens utredning på det.

Hur framtiden kommer bli.
Det återstår att se.

Förhoppningsvis mindre turbulent iaf...

Med den externa Psykologen, som Socialtjänsten anlitat.

Det var dags att få svaret på alla tester & frågor jag gått igenom.

Nervöst, men spännande.

Träffade en fd fröken på vägen.
Trevligt. Hon har varit till stor hjälp under åren..

Får mina resultat i pappersform.
-Men dom tittar jag inte på, förrän efteråt.

Psykologen T går igenom det hela.

Det innehåller allt inkl hans egna slutsatser.

Tillsammans med den ena av "mina" kontakter på Socialtjänsten, som är med.
Fast hon har inget med utvärderingen att göra. Och är mest tyst.

Strålande analys. Känns som jag!
På gott och ärligt..

1 timma. Sen är vi klara.

Socialsekreteraren berättar att x kommit i receptionen.
Hon frågar mig om jag vill gå ut, bakvägen (!)..

(Härligt med förståelse)..

Det vill jag gärna!

Tackar för mig, och åker till jobbet...

Det är två tjejer som jobbar med "oss".

En av dom har varit med rätt länge.
Hon är kanon.

Nu är hon på välförtjänst semester.
Men jag har lite kontakt med "den andra" nu..

& hon är också jättebra att ha att göra med.

Skickat lite efterfrågade grejer till dom.
Samt min "veckorapportering".

-16 (!) sidor sist...

Så ja, det är lite som händer i mitt cirkusartade liv.

Nåja.

Frågade henne om socialjouren hörts av. -efter döttrarnas anmälan.
(Socjouren sa att dom skulle det)

Och det hade dom (men till fel grupp)

Det stod som jag redogjort för.
Samt jourens egen reflektion.

"Jouren hade upplevt att flickorna bestämt gemensamt att dom skulle ringa.
Dom hade använt sig av samma ord. Jouren hade fått en känsla av att någon fanns i bakgrunden, som "hejade på"..

Nähääää???

-undra vad det kan vara för mupp, som gör sånt ???

Och: " Flickorna hade inte uttryckt någon rädsla, att komma hem till mamma igen"

Idag var det andra träffen med psykologen.

Det var ett tomt ställe. Bara han och jag i stort sett.

Lämnade ifrån mig mitt ifyllda jätteformulär.
(567 "stämmer/stämmer ej"-frågor)

3 timmar uppsatta.
2 timmar och 15 minter tog det.

1/2 tiden var fortsättning på frågorna om mig (relationer, sex, arbetshistoria, barnen mm)

Och resten gick åt Rorschaks Test.
(Bläckplumpbilderna)

Känns lite "hittepåigt".
Men utökat. Sist jag gjorde det (runt 2000 fick man bara titta på bilderna och säga vad man såg...

Nu kändes det mer genomarbetat..

Och när vi var klara med det, frågade jag honom om hur tänket med det var.

& han förklarade. Kändes vetenskapligt genomtänkt!

När vi var färdiga, kände jag mig tillfreds.

Ser fram emot hans rapport..

11/1-13 är det dax för den.

Frågade (lite skrämd) om jag och x skulle sitta där tillsammans?

Han svarade:
"nej, jag har förstått att det inte är så lämpligt"

Ähhh, nä det är ju inte det..
Milt sagt!

Tack!!!

Men innan det, så fick jag ett "uppdateringsmail" från min kontakt.

Mycke bra!

Vad som gjorts nu närmast.
Personer dom träffat & vad som händer/inte händer -då det är julledigt.

Och när saker och ting återupptas och delvis vad.

Känner tacksamhet för det!

Fick meddelande av Soc att dom skulle kontakta "gamla" involverade personer i barnens liv.

Som skolkuratorn bland annat.

Men först ut en fd lärare.

Glad för det.
Hon har sett.
Hon har erfarit.
Hon VET

Det var dax att träffa Psykologen, som skulle göra utvärdering på mig & x.

Socialsekreterarna skulle träffa honom kl 9.
Jag 1030.
X 1300.

Inga konfrontationer med x. Tacksam för det.

Jag fick välja tid först.

Dom informerade kort om varför dom valt denna ytterst OVANLIGA grej.

Och jag känner tacksamhet ATT dom gör det.

Allt för att förhoppningsvis få en äkta bild hur mitt x är (och jag själv för all del också).

Sen gick soctjejerna.

Varpå den ena (som jag har mest kontakt med) säger att hon vill prata med mig när jag var klar hon Psykologen.

& jag blev utfrågad av Psykologen i 2 timmar. Han antecknade & spelade in det hela.

När vi var klara fick jag ett frågeformulär.
Det skulle fyllas i hemma, och tas med nästa gång vi ska ses.

Det var en gedigen undersökning.

567 (!) frågor. Av helt random (sett ur mitt perspektiv) frågor.

Om ALLT!

När vi var klara, bokades en ny tid in.
Och jag gick ut, för att prata med Socialsekreteraren.

Det visar sig att skolan (äntligen) fått tummen ur, och kommit in med en skriftlig anmälan!!!

Jag fick läsa den!

Inte så mycket nytt (fick ju info när soc varit i skolan).

En ny grej var det dock.

Jag har märkt det, som det handlade om. Och även konfronterat x med det tidigare. Men bara fått hans (förväntade) undanflykter tillbaka..

Nu är det skolans observationer!

Ingen rolig läsning. Men jag är inte förvånad... tyvärr.
Alls!!!

Lämnade dom med en bra känsla i magen.
-mest tacksam över att soc ger mig information & uppdatering.

Tolkar det som ngt bra!

Har bestämt mig sedan lååång tid tillbaka, att lita på min magkänsla!

Har en person i vårt kontaktnät, som arbetat som Socialsekreterare.

Så h*n fick frågan om hur ofta Psykologutredningar används i deras arbete?

I stort sett aldrig, blev svaret.

Det är väldigt svårt att få igenom det. Och får man det är _mycket_ jobb nedlagt!!

-det är ju strålande!!

Att X gått med på det, tyckte h*n var märkligt (med tanke på hur han är)..
-Men bra!

& jag ser det som ännu ett exempel på hur dysfunkionell han är!

Möte inbokat. Med dom jag pratar föräldraskap med.

Har varit ris & ros detta året vi haft kontakt.

Just nu tror jag inte dom kan hjälpa mig.

-det är inte mitt föräldraskap det är fel på.. Det är ngn annan!

Dom envisas med att kanskekanskekanske att jag kan tänka mig att ha en sammankomst, med x.
För att ev komma till något närmande i nåt...

Dom fattar fan inget isf.

HUR kan dom ens komma på tanken, att föreslå att jag ska ödsla min tid, på någon som inte gör annat än ljuger/duperar/manipulerar/förstör???

Han är fejk.

Inget han säger eller gör är för ngn annan. Allt är för hans välbefinnande. Eller med någon äcklig baktanke...

Lämnade dom känslomässigt dränerad -som alltid.

Gick förbi mvc.
Inte för att jag är gravid, utan för att dom oxå fixar med recept.
Blodtrycket fint (alltid något)..
& saken kirrad.

& så hemåt.

Advokaten ringde.
Vi ska ses lite snabbt imorgon.

Hade fått mail från min soc-kontakt.
Dom ska träffa psykologen i mitten av dec.
Då ville hon boka in mig & X oxå.

På OLIKA tider (lyckligtvis)
Kollade först med mig hur dax jag kunde..

& så mail fr advokaten/Tingsrätten.

Familjerätten har begärt uppskov t sista februari.
Bara att gilla läget.

(skulle annars varit klart idag, enligt beslut fr Tingsrätten i juli)

Mycket kontakter nu.
Med instanser.
Vuxet..

Usch!!

X har varit där idag.

Han har fått läsa anmälan.

Dom har bytt strategi sen sist.

Fokus kommer inte ligga på barnen, utan på mig & x.

En "Psykologiutredning"

15 tim/person.

Utförs av en psykolog.

Sen får vi se.

Hon frågade hur det är. Jag drog min gårdagskväll för henne...

Vi pratade i 40 minuter (!)

Dim kan inget göra. Även om hon skulle gå vidare till sin chef.

Hopplöst ;(

Hon frågade sen hur x är/var... Och som gjorde att jag stannade så många år..

Blev lite ställd.
Vill ogärna tänka på det.

Senare, skrev jag ner lite känslor och mailade över dom.

Bra så..