Den kom, och den försvann..
I torsdags skaffade x hund.
Igår lämnade dom tillbaka den.
Katten gick till anfall.
(sa han ja.... Det kan lika gärna vara han som tröttnat eller nåt.. men katten fick ta skulden)
Till och med JAG känner mig lättad åh hundens vägnar att slippa bo med x.
Och så är jag glad att den inte finns, på så sätt att den "förstört" MITT OCH BARNENS liv, under dom
få dagarna som den funnits.
Pga att x troligen sagt att "hunden är er, och då får ni sköta den, med allt vad det innebär"..
Vilket resulterat i att tjejerna gått till x i tid och otid. Troligen för att ta ut hunden?
Men det slipper vi nu.
Skönt!
