Ensam(t)stående mamma

En ensamstående mamma på heltid. Men barnen på hel/halv & ingen tid.. Till min stora glädje OCH hjärtskärande sorg.. . Detta är min kamp för att få tillvaron att fungera. Mot mycket i allmänhet, men mot "The Devil in disguise" aka X-mannen, i synnerhet. Välkommen till denna mardröm, som är mitt/vårt liv just nu... och har varit alldeles, alldeles för länge.

Möte & df var med..

Publicerad 2014-11-25 07:37:14 i Tankar

Vad, spelar ingen roll i detta sammanhanget.

Vad som dock slog mig, var att df (dumfan aka x) såg ut som 
Sankta Devil...

Exakt!


Log lite när jag satt där, mitt emot honom och avskydde varje minut..

Usch!

(Mötet var fö bra, omtumlande, ett avslut och en ny början i ett)..


Samtal från dotterns fröken -en väldig twist..

Publicerad 2014-11-20 08:06:00 i Barnen

Hade samtal med henne, med anledning av att jag skrev ett argt mail till skolan.
För efter mitt mail i augusti, har jag inte hört ett dugg från skolan.
 
Ingen kontakt alls (ny skola ny fröken) what so ever, trots att jag mailat och talat om lite hur vår/min situtation såg ut. Tyckte det var HÖGST anmärkningsvärt. Så jag mailade fröken OCH studierektorn igen, för att tala om att jag tyckte dom agerade fel. Genom att inte höra av sig alls.
 
Ingen förslag om möte, inga uppdateringar om hur det går för dottern, inga kallelser till föräldramöte. NADA.
 
Men hon ringde mig. Och efter att jag öst galla över henne, med all rätt tyckte hon, fick vi kontakt, och hade ett bra långt samtal.
 
Fröken fick vetskap i vissa delar, och framförallt ville jag att hon skulle veta att jag FINNS, men inte är så synlig just nu, då jag inte vill ställa till en scen för dottern i skolan.
 
Iaf.
 
Fröken sa att hon skulle prata med dottern DÅ (detta var väl förra eller förrförra veckan).
 
Hon skulle bara tala om att vi pratat med varann, och att jag hade frågat hur det gick för dottern i skolan mm.
 
Fröken gjorde detta, och återkopplade till mig.
 
Bra så.
 
Men så igår ringde hon igen. Fint tänkte jag. Lite efterlyst engagemang.
Men anledningen var en annan än sist.
 
När hon hade pratat med min dotter i skolan, hade barnet gått hem direkt till x och berättat detta för honom.
 
Och morgonen därpå, står denna otäcka varelse i skolan, med svart blick, och  sin läskiga uppenbarelse i frökens klassrum. Och är FLY FÖRBANNAD.
 
Han gapar och skriker.
Hävdar att hon inte kan skollagen (den kan väl han utan och innan, han som sagt sig ha både juridik, psykologi och franskakunskaper som bara är lögn)  att hon går mina ärenden och att han och dottern har tappat ALL respekt för henne (???)
Att jag och x har delad vårdnad om dottern, och jag har RÄTT till info. Den tanken kom inte i x väg...
 
Hon (fröken) vill inte vara i samma rum som honom, så dom går till rektorn.
Där fortsätter x att gala som en(den) galning han är ... Och vill där och då byta klass för dottern. Med omedelbar verkan.
 
?????
 
Sen "sjukanmäler" han henne och dom går hem...
 
Alltså
1) Fan vilken jävla galning han är
2) Bra att dom får se hans rätta jag
3) Nu återstår det att se vad som händer. För fröken har kommit på "andra tankar".. och kommer ev agera på detta.. (hon frågade efter Soc-kontakten jag haft......)
 
(dom kommer inte godkänna ett klassbyte "mitt i" terminen... och vad skulle det hjälpa? Han har redan gjort bort sig, och jag har fortfarande rätt till att få info från skolan)
 
- en av anledningarna till att dottern bytte skolan från 5an till 6an, medans nästan hela hennes klass stannade kvar på förra skolan (det var valfritt), var att han x och dottern skulle "börja på ny skolkula".. då det var många lärare i förra skolan som visste vad han går för. Och om det är ngn/ngt han inte gillar, så ska det bort ur hans liv..
 
Därav skolbytet. Att nu han kommer dit och gör bort sig, och får ta konsekvenserna av att folk som jobbar där, sett honom, hört honom och inte är dumma i huvudet.. Det är bara rätt åt honom.
 
- att han sen står och väntar varje dag utanför skolan på dottern (och har gjort med den stora dottern tidigare) är ngt som lärarna ser som "sjukt"... Ingen annan vuxen gör så. Förutom ev ngn pappa som inte godkänner att hans dotter dejtar ngn "opassande" som fröken sa..
 
JÄVLA SPÅNHUVVE!
 
Fortsättning följer...

Soc vs denna mamman..

Publicerad 2014-11-11 16:29:47 i Socialtjänsten

Jag är så JÄVLA ILSKEN.

Tagit ut det på ett mail till Soc:

Du ringde & sa att ni inget kunde göra med/för vår situation..

12-åringen som bor hos sin pappa på heltid, och som jag inte träffat på 5 månader, vill inte efter en fråga via mail från er, inte träffas på SÄ.

Och så önskades det lycka till.

???

Idag har min 14-åriga dotter O bestämt träff, med sin pappa på biblioteket efter skolan.

Det är första ggr på 5 månader dom ses "öga mot öga".

Anledningen är att O fick en mobiltelefon i födelsedagspresent 2013. Och en miniipad i julklapp samma år.

När hon valde att bo hos mig (pga sin manipulativa pappas sätt) sen juni 2014, fick hon inte ta med sin telefon/platta..

Och då dom var hennes, hade hon lagt in lösen mm.

Detta har stört honom storligen.

Och hans primära mål, har varit att få dessa brukbara igen. För eget bruk.
Därav deras träff idag.
Inte att O och han ska kunna ses igen.

Så idag får jag då veta, att dom ska ses. Hon ska få plattan om tel/ipaden låses upp. 
Och hon är glad... Så glad.

Han kommer till skolan.

Hon fixar det.. Och vad händer sen?

Jo x säger "tar du ipaden, polisanmäler jag dig, då jag har kvitto på att det är jag som köpt den"..

Sen går han.. I triumf.

Hans otäcka sätt har lyckats än en gång..

Kvar står en gråtande 14-åring..

Prylar är viktigare för honom, att han offrar sitt egens barn tillit och kärlek. För att få sin vilja fram.

.... Det är bara en dag efter ni på Soc önskade mig/oss "lycka till"..

••••
Han träffar även yngsta sonen varje kväll efter skolan. Och alla vi, märker en stor attitydsskillnad på honom.. Som helt liknar x.. Och det är inte charmigt.

Och sonens nya mantra är "ni vill ändå inte ha mig här"..

Något som inte är sant!

-att "förlora" ett barn är mer än hanterbart. Jag gråter varje dag. Och dottern vill inte ens se mig som familj längre..

Detta är x verk.. Och ni kan inget göra..?
******
Fy fan vad jag vill slå på nåt.. -men det skrev jag inte t Soc dårå...

Lillebrors nya "mantra"...

Publicerad 2014-11-10 13:23:00 i Barnen

Ja, det är lyckligtvis inte så att han upprepar det hela tiden..
 
MEN han har vid ett par tre ggr sagt i helgen att "ni vill inte ha mig här"...
 
???
 
Det har vi INTE sagt.
Och anledningen till det är att det är så långt ifrån sanningen som det bara går.
 
Han är en del av vår familj.
En familj som är delvis minimerad rent fysiskt, då lillasystern är hos X.
 
Men att han inte är välkommen, och att han är oönskad.
Det är LÖGN.
 
Nu är jag väldigt oroligt för att detta är ngt X börjat implementara i honom, så att det blir hans sanning.
 
OAVSETT vad jag säger eller vad vi visar..
 
Det är så sorgligt. Att x inte alls drar sig för att använda barnen på detta viset.
 
Hur kan man ens komma på tanken, att säga så..
 
Typ att "mamma vill nog inte ha dig där, du har det nog mycket bättre här.."...
 
Usch, vad jag hatar när sådana tankar får fäste i mitt inre..
 
Det gör mig så ont...
 
& ja, jag HATAR OCH AVSKYR DEN DÄR J-A YNKRYGGEN!

Soc återkopplade..

Publicerad 2014-10-30 15:43:45 i Socialtjänsten

Soc hade pratat med x. 

Han är positiv (jojo) till att inleda ngt på SÄ för dottern och mig. 

-Så vi kan närma oss varann.

(Allt känns otroligt konstlat, då vi inte är några främlingar. Hon är ju MITT BARN)

Iaf.

Under samtalet hör dottern, att x pratar med Soc (hon har dålig erfarenhet av dom iom allt kaos som varit) 

Och hon får ett utbrott. Dom måste avsluta samtalet.

Idag har dom (x&Soc) hörts igen. 

Soc fick dotterns mail, så hon kan presentera sig. Och höra m henne, om hon vill t SÄ..

Efter ett ev ja, så kontaktar Soc SÄ för en samtalsinsats..

Ingen tillbakablick. Inget bakåt alls. Bara framåt..

Bara att vänta och se igen...

Nåt är väl bättre än inget. 
Men vi är inte där ännu...

Utvecklingssamtal..

Publicerad 2014-10-14 17:21:24 i Allmänt

Med yngsta barnet.

X (aka dumfan) är oxå där. 

Med sin j-a fula keps på, som det står BAD med spegelbokstäver i pallet..




Ärligt. Jag har lust att slå honom på truten.

Hårt. Jättehårt!

Jacka..

Publicerad 2014-09-26 13:54:48 i x-et -en psykopat

Dottern ville ha en jacka & tubhalsduk, som jag köpt till henne. Varpå x får mailet från dottern om detta..

Ingen jacka eller halsduk kommer med sakerna han lämnar...
& jag får veta att HAN har köpt en röd jacka till dottern.

Jaha, det är ju möjlig.

Frågar dottern om hon vill att jag letar efter jackan i förrådet.
Varpå dottern säger:
-"nej det behövs inte... NN hade på sig den i skolan"..

???

1) x skickar inte över jackan dottern vill ha.
2) han låtsas att HAN köpt jackan
3) han låter yngsta dottern ha jackan på sig i skolan, och låtsas som inget...
4) förvägrar dottern att få sina kläder...

Ocharmig kille!

Mötet på Familjerätten gick...

Publicerad 2014-09-02 09:34:42 i Barnen

... faktiskt riktigt hyfsat.
 
x babblade förvisso i tid och otid. 75% av tiden öppnade han sin trut. 20% pratade FR-damerna. Och 5% av tiden kom jag till tals.
 
Men det var en vald strategi.
 
När dom gick igenom vad barnet sagt där förra mötet (ja det hen ville att dom skulle återge), så skyllde han det mesta på barnet.
 
Han bara inte KAN ta att hen har åsikter som inte är i linje med hans.
 
Utan måste då kritisera och raljera över vad hen säger.
 
Till slut fill FR-tanterna nog.
Och sa till honom med bister min "Det är DU som är VUXEN. Och BARNET ÄR JUST ETT B A R N !!!
 
Sen ältar han allt ... om och om och om igen.
Vad vi haft och vad han fått lida...
 
Och FR-tanterna igen
"du MÅSTE lägga det där ältandet bakom dig. Det kommer inget konstruktivt ut ur det. Sök hjälp på annat håll. Kom över det. Och se FRAMÅT".
 
Ha! Dumhuvud!
 
Kändes som jag fick viss upprättelse i det tysta iom hur han betedde sig, och hur dom svarade.
 
Dom vill iaf fortsätta försöka hjälpa oss till att komma till rätta med ngt. Och detta då det di fakto finns en TINGSRÄTTSDOM! Och den måste verkställas.
 
Barnet som är hos x, ska inte vara där endast. Hen ska komma till mig oxå.. PUNKT!
 
Fortstättning följer!

Mailat skolan..

Publicerad 2014-08-18 07:22:00 i Barnen

.. för barnen som börjar högstadiet i veckan.
 
För att mentorerna ska veta lite om hur läget ligger.
Märkligt första mail till en ny mentor kan jag tycka. Men jag har inget val.
 
Dom måste få veta ATT jag finns.
 
Men oxå varför jag inte kommer synas på det sättet som kanske är brukligt.
Vill oxå skydda barnet som inte vill träffa sin pappa. Han har ju rätt att vara med på utvecklingssamtal, men jag har svårt att tänka mig att det blir allt annat än jobbigt OM han skulle komma..
 
Så vi får se hur det blir. Nu vet mentorerna lite om läget.
Hoppas och tror att jag kan ha anledning att maila ngt roligare framöver..

Hur är man funtad..

Publicerad 2014-08-16 18:53:00 i Barnen

.. om man som x möter barnet som bor hos mig, och det barnet som bor varannan vecka hos oss...
 
& bara pratar/hälsar på det barnet som kommer varannan vecka?
 
Och mest blänger på det andra?
 
Vad sänder det ut för signaler? Vad säger det om hans faderskänslor?
Hur FAAN kan man bete sig så?
 
-det bästa var att han såg cykeln med barnet.... -köpt utan hans villkorade hjälp..
 
Skitstövel!

IDIOT vs UNDERBARING

Publicerad 2014-08-13 19:32:00 i Barnen

För några månader sedan köpte näst äldsta barnet en ny cykel, för egna pengar.
 
Hen var överlycklig när den kom. Och nöjd med sitt köp.
 
När så allt förändrades med boendet, så blev cykeln kvar hos x.
 
Vid mötet hos Familjerätten senast, så tog jag upp cykeln (mest för att det fanns åhörare där)
och undrade om barnet kunde komma och hämta sin cykel.
 
Fick då till svar av x att den hade han minsann ställt utanför vår port (cykelställ) i samband med att hen stannade hos mig.
 
Ok, det var ju bra.
 
Nyckeln fanns hos honom, så det skulle fixas.
 
Kommer hem och tittar efter cykeln. Finns den där? NEJ!
Kikar runt i alla cykelställ nära oss, men ingen cykel.
 
Smsar honom och frågar igen, exakt VART hade han ställt den (OM det är så att jag missuppfattat)
 
Samma (spydiga) svar igen.
 
Jaha.. och med tanke på att den INTE finns där så finns det 3 alternativ på vad som hänt med den.
 
1) Den är ställd där han säger. Men någon har stulit den.
2) Han har sålt den.
3) Den finns kvar hemma hos honom, men han låtsas inte om det...
 
Det aningen suspekta med det hela är, att när jag berättar detta för barnet, så blir hen givetvis mycket ledsen. Men samtidigt förbannad.
 
Det är nämligen så att nycklarna till låset finns hos barnet!!!! Dvs hur har han kunnat låsa cykeln, och ha nycklarna hos sig?????
 
Så¨med största sannolikhet så är det lögn det han säger -som såååå många ggr förr.
 
Och faktum kvarstår. Cykeln finns inte. Och mitt stackars barn är såååå ledsen.
 
Jag är så arg att jag vill slå på ngt... hårt!
 
Ringer iaf stället där cykeln är köpt, för att få en kopia på betalning. Tänker att jag ska polisanmäla det hela.
Men får då veta, att eftersom x står på kvittot (cykeln köptes via nätet och x hjälpte barnet), så kan cykelsnubben inte skicka kopian till mig. Utan isf till x.
 
Ok det får ju gå.
 
Messar x att han kommer få en kopia på inköpet på mailen, om han kan vidarebefodra det till mig.
 
& får till svar:
 
"Vis av erfarenhet att hjälp får man bara då andra vill ha ngt från en, och i detta fallet barnet så vill jag att hen tar bors sin gamla iphone och ipad (saker hen fått i julklapp och födelsedagspresent av honom, men han valt att TA TILLBAKA) som hen totalt tömt på allt och samtidigt låste fullständigt på "hitta funktionen" i icloud.
 
Har pga att hen gjorde det, inte kunnat använda iphonen och ipaden. Vill att hen tar bort dessa från hitta-funktionen, så jag kan fabriksåterställa dem i iTunes. Dessa är helt tomma nu.
 
Om hen vill ha min hjälp, med kvittot, så får hen göra det för mig först och meddela mig då det är gjort. Så skickar jag kvittot direkt. Lärt mig att inte hjälpa först då man aldrig får hjälp tillbaka annars"..
 
Nu är det bara så att jag inser att jag inte kan polisanmäla ngt som det står hans namn på.
Det  innebär att efter självrisken, så får HAN pengarna... Och då ser vi inte skymten av dom..
 
Så det får vara. Vilket innebär att jag/barnet kommer inte "hjälpa" honom med iphonen/ipaden ;) Dom kan han få betala för, utan att kunna använda dom.. *hehe*.
 
Men problemet med cykeln som inte finns kvarstår. Och vad händer? Jo min fina fästman lovar göra vad han kan.
 
Och det gör han. Utan att blinka.
 
Han köper helt sonika en NY CYKEL till barnet!
 
Hur underbar är han inte? <3
Och jag kan säga att det hela föll väl ut.
Den "nya" cykelägaren är överlycklig!!!
 
Så otroligt tacksam för den omtanke, omsorg och kärlek han ger...
 
Och x kan stå där med Apple-produkter som inte funkar :)

Hände detta?

Publicerad 2014-07-09 21:42:00 i Barnen

Idag har ngt hänt som jag ALDRIG sett... 
 
När vi varit & köpt badskor t 1a barnet och kom till "vårt" bad. 
 
Lagt ut filten och skulle just boa in oss...
Så säger barn 2- "där ligger barn 3 & x" ???!!!!!!!  wtf!!!!

5 meter ifrån oss ligger dom.
 
Kände äckel. 
Som att vårt sommartillhåll blivit förgiftat & besudlat.
 
Vill inte ha honom där.
 
Klarade inte av att vara där. 
 
Packade ihop & åkte till ett annat bad.

Usch!
 
Det blev lite "oro i lägret" med mina 2 barn. Pust och stön..
 
Men det fick vara så. Det var för deras skull..

Vill ju absolut inte låta honom styra vårt liv.
Men detta kom så plötsligt... 
 
Han har i alla år kritiserat mig, för att jag åkt och badat med barnen..
-oklart varför då dom älskar det!

Men sån är han.
 
Vill inte vara nära honom..
Vi fick en skön idiot-fri dag på annat håll...

Möte på Familjerätten..

Publicerad 2014-07-04 07:17:00 i Familjerätten

Så var det dax för mötet på Familjerätten, med x.
 
15:30 var det dax. Och när jag kom dit 15:15 var han redan där.
 
Han hade ny keps. En svart med "spegelbokstäver" som sa: B.A.D
 
- classy vid 45+ års ålder att gå klädd så.
 
Tidigare hade han en svart keps, med sitt NAMN inbroderat framtill på.
 
??? -sa jag att han är 45+...
 
Nåja. Det är ju han som bär det, och han har aldrig varit någon modeikon sas.
 
Iallafall. Eftersom vi var där, så kunde vi börja mötet något tidigare.
Bra!
 
Det var han, jag och 2 kvinnor från Familjrätten. Den ena har vi träffat förut, när vi var där förra vändan.
 
Vi vet hur det funkar, och vad som gäller.
Normal samtalston och gärna problemlösande.
 
Det blev ingetdera. Jag försökte hålla låg profil, prata när jag ombads att göra det. Och hålla mig saklig.
 
Men han gör mig så otroligt förbannad.
 
Bara att se honom startar irritationen. Och när han sen öppnar munnen, då är det kört.
Han vet inte om när han pratat klart, så han maler i eeeeeeeeevighet, tills dom fick avbryta honom.
 
Flera ggr.
 
Iallafall. Inget blev bestämt. Inget kom vi överrens om. Inget var givande.
 
Bortkastad tid. Vi har såå mycket agg emot varann, att det inte går att tänka rationellt.
 
Vill lixom inte ha något ihop med honom, fast jag har di facto 4 barn med honom...Så det är ju lite sent påtänkt.
 
Vi ska iaf ha ett nytt möte i augusti. Frågan är bara om vad.
För vi kan inte enas. Vi tycker inte lika om något.
 
Och det största problemet är att han ljuger KONSTANT.
Han kan inte stå till svars för vad han sagt eller gjort. Han kan inte rannsaka sig själv.
Han säger att alla andra ljuger, och för honom bakom ljuset.
 
Det bara inte går.
 
Och igår var det ingen skillnad. Allt är som vanligt.
 
Kände mig arg/upprörd och slut när jag gick därifrån.
 
Hörde att han förhörde sig om, om han kunde ringa dom och rådfråga.
Det kunde man inte. För dom ville vara neutrala båda föräldrarna.
 
Han väntade på hissen. Jag tog trappan.
 
Min älskling och ett av barnen väntade på mig i bilen utanför. Allt för att underlätta.
Att jag skulle slippa åka på samma tåg med honom.
Ytterst tacksam för det.
 
Vi åkte till IKEA. Åt mat. Handlade värmeljus.
Åkte till finförorten. Hyrde film.
Och sen hem för soffhäng och soft kväll tillsammans..
 
Ytterligheter. Skönt!
 
 
 
 

Möte på BUP..

Publicerad 2014-07-01 18:17:00 i Barnen

Det gick bra. Barnet glad. Och inga konstigheter.
Mer än x.
 
För han är så "ohärligt lismande och inställsam".
Nickar medhållssamt och ler sitt äckliga leende.
 
Usch!
 
Han är verkligen falsk.
MEN det underlättar där och då... För bråk och motsättningar har jag
fått nog av.
 
Skönt att komma därifrån sen... Detta var sista ggn på det stället (för den här gången)
 
 
 

Om

Min profilbild

Mamman

Ensam är inte alltid stark. Men ibland har man inget val.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela