Ensam(t)stående mamma

En ensamstående mamma på heltid. Men barnen på hel/halv & ingen tid.. Till min stora glädje OCH hjärtskärande sorg.. . Detta är min kamp för att få tillvaron att fungera. Mot mycket i allmänhet, men mot "The Devil in disguise" aka X-mannen, i synnerhet. Välkommen till denna mardröm, som är mitt/vårt liv just nu... och har varit alldeles, alldeles för länge.

Möte & df var med..

Publicerad 2014-11-25 07:37:14 i Tankar

Vad, spelar ingen roll i detta sammanhanget.

Vad som dock slog mig, var att df (dumfan aka x) såg ut som 
Sankta Devil...

Exakt!


Log lite när jag satt där, mitt emot honom och avskydde varje minut..

Usch!

(Mötet var fö bra, omtumlande, ett avslut och en ny början i ett)..


Samtal från dotterns fröken -en väldig twist..

Publicerad 2014-11-20 08:06:00 i Barnen

Hade samtal med henne, med anledning av att jag skrev ett argt mail till skolan.
För efter mitt mail i augusti, har jag inte hört ett dugg från skolan.
 
Ingen kontakt alls (ny skola ny fröken) what so ever, trots att jag mailat och talat om lite hur vår/min situtation såg ut. Tyckte det var HÖGST anmärkningsvärt. Så jag mailade fröken OCH studierektorn igen, för att tala om att jag tyckte dom agerade fel. Genom att inte höra av sig alls.
 
Ingen förslag om möte, inga uppdateringar om hur det går för dottern, inga kallelser till föräldramöte. NADA.
 
Men hon ringde mig. Och efter att jag öst galla över henne, med all rätt tyckte hon, fick vi kontakt, och hade ett bra långt samtal.
 
Fröken fick vetskap i vissa delar, och framförallt ville jag att hon skulle veta att jag FINNS, men inte är så synlig just nu, då jag inte vill ställa till en scen för dottern i skolan.
 
Iaf.
 
Fröken sa att hon skulle prata med dottern DÅ (detta var väl förra eller förrförra veckan).
 
Hon skulle bara tala om att vi pratat med varann, och att jag hade frågat hur det gick för dottern i skolan mm.
 
Fröken gjorde detta, och återkopplade till mig.
 
Bra så.
 
Men så igår ringde hon igen. Fint tänkte jag. Lite efterlyst engagemang.
Men anledningen var en annan än sist.
 
När hon hade pratat med min dotter i skolan, hade barnet gått hem direkt till x och berättat detta för honom.
 
Och morgonen därpå, står denna otäcka varelse i skolan, med svart blick, och  sin läskiga uppenbarelse i frökens klassrum. Och är FLY FÖRBANNAD.
 
Han gapar och skriker.
Hävdar att hon inte kan skollagen (den kan väl han utan och innan, han som sagt sig ha både juridik, psykologi och franskakunskaper som bara är lögn)  att hon går mina ärenden och att han och dottern har tappat ALL respekt för henne (???)
Att jag och x har delad vårdnad om dottern, och jag har RÄTT till info. Den tanken kom inte i x väg...
 
Hon (fröken) vill inte vara i samma rum som honom, så dom går till rektorn.
Där fortsätter x att gala som en(den) galning han är ... Och vill där och då byta klass för dottern. Med omedelbar verkan.
 
?????
 
Sen "sjukanmäler" han henne och dom går hem...
 
Alltså
1) Fan vilken jävla galning han är
2) Bra att dom får se hans rätta jag
3) Nu återstår det att se vad som händer. För fröken har kommit på "andra tankar".. och kommer ev agera på detta.. (hon frågade efter Soc-kontakten jag haft......)
 
(dom kommer inte godkänna ett klassbyte "mitt i" terminen... och vad skulle det hjälpa? Han har redan gjort bort sig, och jag har fortfarande rätt till att få info från skolan)
 
- en av anledningarna till att dottern bytte skolan från 5an till 6an, medans nästan hela hennes klass stannade kvar på förra skolan (det var valfritt), var att han x och dottern skulle "börja på ny skolkula".. då det var många lärare i förra skolan som visste vad han går för. Och om det är ngn/ngt han inte gillar, så ska det bort ur hans liv..
 
Därav skolbytet. Att nu han kommer dit och gör bort sig, och får ta konsekvenserna av att folk som jobbar där, sett honom, hört honom och inte är dumma i huvudet.. Det är bara rätt åt honom.
 
- att han sen står och väntar varje dag utanför skolan på dottern (och har gjort med den stora dottern tidigare) är ngt som lärarna ser som "sjukt"... Ingen annan vuxen gör så. Förutom ev ngn pappa som inte godkänner att hans dotter dejtar ngn "opassande" som fröken sa..
 
JÄVLA SPÅNHUVVE!
 
Fortsättning följer...

Soc har svarat...

Publicerad 2014-11-12 18:55:49 i Allmänt

Hej J...

Jag är ledsen att vi inte lyckades motivera din dotter till insatsen, och att vi inte kan göra mer för er just nu. 
Det är viktigt att vi lyssnar på barn, och din dotter var tydlig i sitt nej. Alla öppenvårdsinsatser från socialtjänsten bygger på frivillighet, särskilt från barnens sida eftersom det är dem insatsen gäller. Dock tänker jag att det kanske framöver kan vara så att hon ändrar sig, eftersom hon till en början kunde tänka sig att testa insatsen. I takt med att hon blir äldre kanske hon också kommer tänka annorlunda. Jag skrev till N att erbjudandet står kvar om hon ändrar sig, så förhoppningsvis har detta åtminstone sått ett frö hos henne. Det du kan göra är att fortsätta att finnas där för henne på alla tänkbara sätt. 

Både kring N och dina andra barn. Om du är orolig för deras utveckling är du som vårdnadshavare skyldig att skydda dem. Om du bedömer att barnen inte kan vara hos sin pappa eller likande måste du ta frågan till tingsrätten. Alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är familjerättens område, så jag får hänvisa dig dit för den typen av frågor. 

Vänligen

Xx xx
Socialsekreterare



Soc vs denna mamman..

Publicerad 2014-11-11 16:29:47 i Socialtjänsten

Jag är så JÄVLA ILSKEN.

Tagit ut det på ett mail till Soc:

Du ringde & sa att ni inget kunde göra med/för vår situation..

12-åringen som bor hos sin pappa på heltid, och som jag inte träffat på 5 månader, vill inte efter en fråga via mail från er, inte träffas på SÄ.

Och så önskades det lycka till.

???

Idag har min 14-åriga dotter O bestämt träff, med sin pappa på biblioteket efter skolan.

Det är första ggr på 5 månader dom ses "öga mot öga".

Anledningen är att O fick en mobiltelefon i födelsedagspresent 2013. Och en miniipad i julklapp samma år.

När hon valde att bo hos mig (pga sin manipulativa pappas sätt) sen juni 2014, fick hon inte ta med sin telefon/platta..

Och då dom var hennes, hade hon lagt in lösen mm.

Detta har stört honom storligen.

Och hans primära mål, har varit att få dessa brukbara igen. För eget bruk.
Därav deras träff idag.
Inte att O och han ska kunna ses igen.

Så idag får jag då veta, att dom ska ses. Hon ska få plattan om tel/ipaden låses upp. 
Och hon är glad... Så glad.

Han kommer till skolan.

Hon fixar det.. Och vad händer sen?

Jo x säger "tar du ipaden, polisanmäler jag dig, då jag har kvitto på att det är jag som köpt den"..

Sen går han.. I triumf.

Hans otäcka sätt har lyckats än en gång..

Kvar står en gråtande 14-åring..

Prylar är viktigare för honom, att han offrar sitt egens barn tillit och kärlek. För att få sin vilja fram.

.... Det är bara en dag efter ni på Soc önskade mig/oss "lycka till"..

••••
Han träffar även yngsta sonen varje kväll efter skolan. Och alla vi, märker en stor attitydsskillnad på honom.. Som helt liknar x.. Och det är inte charmigt.

Och sonens nya mantra är "ni vill ändå inte ha mig här"..

Något som inte är sant!

-att "förlora" ett barn är mer än hanterbart. Jag gråter varje dag. Och dottern vill inte ens se mig som familj längre..

Detta är x verk.. Och ni kan inget göra..?
******
Fy fan vad jag vill slå på nåt.. -men det skrev jag inte t Soc dårå...

Motigt..

Publicerad 2014-11-10 21:32:00 i Barnen

Det känns motigt att vara jag.
 
Livet går upp och ner för alla. Men ja.. det känns övermäktigt stundom.
 
Som nu. 
Bagateller egentligen. 
 
Men när barnens dator ger upp, och jag inte kan trolla fram en ny..
 
Inte ens det kan jag ordna.

Jag önskar så att jag hade mer att ge. Mina tålmodiga fina barn, förtjänar det..
 
Men det går inte. 
 
Och när så Soc ringer, och säger:
 
"N samtycker inte till samtal på S längre.
Så vi kan tyvärr inte göra mer, utan önskar er lycka till framöver"..

 
.
.
 
Så jag har ingen möjlighet att återförenas med henne..
 
Dom kan inget göra. & Lycka till -dra åt h-e...
 
Det brister för mig...
Big time!!!!
 

Lillebrors nya "mantra"...

Publicerad 2014-11-10 13:23:00 i Barnen

Ja, det är lyckligtvis inte så att han upprepar det hela tiden..
 
MEN han har vid ett par tre ggr sagt i helgen att "ni vill inte ha mig här"...
 
???
 
Det har vi INTE sagt.
Och anledningen till det är att det är så långt ifrån sanningen som det bara går.
 
Han är en del av vår familj.
En familj som är delvis minimerad rent fysiskt, då lillasystern är hos X.
 
Men att han inte är välkommen, och att han är oönskad.
Det är LÖGN.
 
Nu är jag väldigt oroligt för att detta är ngt X börjat implementara i honom, så att det blir hans sanning.
 
OAVSETT vad jag säger eller vad vi visar..
 
Det är så sorgligt. Att x inte alls drar sig för att använda barnen på detta viset.
 
Hur kan man ens komma på tanken, att säga så..
 
Typ att "mamma vill nog inte ha dig där, du har det nog mycket bättre här.."...
 
Usch, vad jag hatar när sådana tankar får fäste i mitt inre..
 
Det gör mig så ont...
 
& ja, jag HATAR OCH AVSKYR DEN DÄR J-A YNKRYGGEN!

Skrivit mail till min dotter..

Publicerad 2014-11-05 09:44:00 i Barnen

... Det gör jag varje vecka. Ibland flera ggr.
 
Även om hon nu bor hos x, så behöver det ju inte innebära att vi inte kan ses?
Det föreslog jag...
 
Hon har inte svarat...

Om

Min profilbild

Mamman

Ensam är inte alltid stark. Men ibland har man inget val.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela