Ensam(t)stående mamma

Denna veckan har dottern varit här alls.

Detta trots att Tingsrätten beslutat annat.

Han hävdar att "det inte finns någon hemma alltid när hon kommer"..

???

Det är ju därför hon har barnomsorg efter skolan, såsom Fritids anordnat.

För jag ARBETAR för vårt levebröd...

& hon vet när jag är hemma...

X hävdar också att jag kränkt dottern och gjort illa henne i ryggen...

Jag ger mig inte in i det skitsnacket.

Jag måste helt enkelt hoppas att rättvisan segrar...

Hörde av min Advokat.

Var rätt längesen sist, så man kunde ju undra om han levde..

Eller ja, inte för att jag trodde ngt annat.
Men när "inget händer", gör han inget.

Det är andra som ska göra sitt först. Sen träder han in med sin juridik.

Fick mail ifrån honom, vidarebefodrad info fr Tingsrätten.

Att dom bifallit Familjerättens önskan, om förlängd handläggningstid till sista februari.

Jaha. Det visste vi väl redan?

Så.
Inget nytt alltså.

Skickar "rapportering" till Socialtjänsten varje vecka.

Den senaste tiden har det blivit mer än ett mail om dagen, om man så säger..

Den här röran är helt tvistad.

Och nu senast vidarebefodrade jag x sms till mig.
Vilket visar på att han än idag försöker mästra mig.

Detta TROTS att det är flera år sen, vi skilde oss...

Tror dock att det snart är dax för "likamedtecknet" från Soc.

Att deras utvärdering/rapport är klar.
-men det vet jag ju inte.

Bara min magkänsla.

Nyfiken på den.
Och sen på Familjerättens utredning på det.

Hur framtiden kommer bli.
Det återstår att se.

Förhoppningsvis mindre turbulent iaf...

Vara stark. Pedagogisk. Förstående. Lyhörd. Diplomatisk. Rätt. Bita ihop. Vända andra kinden till.

Bla bla bla.

Hela.
Jävla.
Tiden.

Jag får ju faanimej inget tillbaka.
Någonstans.

(Så känns det idag iaf...!!!)

Usch!!!!!

Går dottern till x, på kvällen.

Så även igår.

Jag hade tänkt en grej att äta.
Dom 2 yngsta ville äta pizza isl.

Så, för husfriden bla bla bla blev det så.

Glada barn.
Men SÅ kunde vi ju inte ha det.

"Störet" började..
Och slutade med att hon gick.

Jag hade köte nya vinterskor till henne.
Jag tog inte fram dom ;(

Idag kom hon tillbaka på fm.
Som om inget hänt.

Lugnt här nu.
Tom så lugnt att jag kunde lägga mig på sängen, under en filt och vila bort min huvudvärk.

Ska bli spännande att se om hon behåller lugnet idag/kväll.

Det betyder isf att x är borta.

För det vore fantastiskt...

Yngsta dottern är fortfarande på krigsstigen.

Varje dag.

Mer och mer.

Ingen bättring. Ingen neutralisering.

Det tar på en.
Men jag måste tro på att godheten och förnuftet vinner...

Med den externa Psykologen, som Socialtjänsten anlitat.

Det var dags att få svaret på alla tester & frågor jag gått igenom.

Nervöst, men spännande.

Träffade en fd fröken på vägen.
Trevligt. Hon har varit till stor hjälp under åren..

Får mina resultat i pappersform.
-Men dom tittar jag inte på, förrän efteråt.

Psykologen T går igenom det hela.

Det innehåller allt inkl hans egna slutsatser.

Tillsammans med den ena av "mina" kontakter på Socialtjänsten, som är med.
Fast hon har inget med utvärderingen att göra. Och är mest tyst.

Strålande analys. Känns som jag!
På gott och ärligt..

1 timma. Sen är vi klara.

Socialsekreteraren berättar att x kommit i receptionen.
Hon frågar mig om jag vill gå ut, bakvägen (!)..

(Härligt med förståelse)..

Det vill jag gärna!

Tackar för mig, och åker till jobbet...

Vi är en del av den statistiken...
Tyvärr!

Det är två tjejer som jobbar med "oss".

En av dom har varit med rätt länge.
Hon är kanon.

Nu är hon på välförtjänst semester.
Men jag har lite kontakt med "den andra" nu..

& hon är också jättebra att ha att göra med.

Skickat lite efterfrågade grejer till dom.
Samt min "veckorapportering".

-16 (!) sidor sist...

Så ja, det är lite som händer i mitt cirkusartade liv.

Nåja.

Frågade henne om socialjouren hörts av. -efter döttrarnas anmälan.
(Socjouren sa att dom skulle det)

Och det hade dom (men till fel grupp)

Det stod som jag redogjort för.
Samt jourens egen reflektion.

"Jouren hade upplevt att flickorna bestämt gemensamt att dom skulle ringa.
Dom hade använt sig av samma ord. Jouren hade fått en känsla av att någon fanns i bakgrunden, som "hejade på"..

Nähääää???

-undra vad det kan vara för mupp, som gör sånt ???

Och: " Flickorna hade inte uttryckt någon rädsla, att komma hem till mamma igen"