Samtal med chefen..
Om allt i allmänhet, och vissa saker i synnerhet.
Det är mycket nu. Och har varit under en lång period.
Både på jobbet och hemma.
Jag måste komma tidigare när jag kan, då jag får vara på olika ställen, utanför jobbet med barn och mig själv.
Jag får inte ihop det om jag inte jobbar. Och det går knappt inte ihop då heller..
Därför måste jag jobba ännu mer, när jag kan.
Vilket gör att jag går upp 04:30 varannan vecka. För att vara på jobbet kl 7 (tar 1½ timma att komma till jobbet nästan)
Och jobbar till 17. Och är hemma 18:40. Om jag inte ska handla eller göra ngt innan hemkomst.
Chefen nöjd och glad. Men det var "vissa" av mina kollegor, som tyckte att jag var lite dåligt på att ta kritik.
...
Mmm så är det nog. När man nästan ½ sitt liv varit utsatt för kritik. Att anses göra "fel".. eller inte enligt boken.
Men det går ändå.
Och så tycker "folk" att jag är lite kort i tonen. Det är det som kommer fram.
Inte att jag går runt och hälsar på alla varje morgon, för att alla ska bli sedda och iaf ngn "sett" en den dagen.
Att jag ler och är tillmötesgående.
Det som händer är att x antal personer pratar aldrig med mig (eller knappt ngn annan heller)... på veckor och ibland månader... och det man sen hör, är ett långt mail med "åsikter".
Då lackar jag. Jag har jobbat här under låååång tid, och det har aldrig varit några problem tidigare.
Att få konstruktiv kritik är jag för... Men jag ogillar skarpt att man går till min chef med sina åsikter..
Jag är inte farlig. Man kan säga saker till mig.
Men jag blir oxå lack.
Jag har haft det så JÄVLA jobbigt under många år..
Och låter det aldrig gå ut över min kollegor.. Men jag blir ledsen.
Jag bär detta med min varje dag.
Att jag tex inte har träffat mitt barn på över ½ år...
Hur många har det så? Ingen. Dom kommer hem till sina familjer. HELA sina familjer.
Ingen jävel frågar hur det är. Hur det går.
I N G E N...
Då tystnar jag hellre. Då skiter jag i att försöka sprida glädje, till ingen nytta. Om jag bara får skit tillbaka..
Jag tröttnar oxå...
Jävla muppar...Empati för i helvete. Empati...
