Ensam(t)stående mamma

En ensamstående mamma på heltid. Men barnen på hel/halv & ingen tid.. Till min stora glädje OCH hjärtskärande sorg.. . Detta är min kamp för att få tillvaron att fungera. Mot mycket i allmänhet, men mot "The Devil in disguise" aka X-mannen, i synnerhet. Välkommen till denna mardröm, som är mitt/vårt liv just nu... och har varit alldeles, alldeles för länge.

En reflektion

Publicerad 2011-02-24 10:50:57 i Barnen

Yngsta dottern ringde alltid sin pappa tidigt tidigt på morgonen förut.
Men inte längre.

Dom pratar nästan inte alls.

Tidigare så gick döttrarna (i vredesmod) till sin pappa när vi inte tyckte lika.
Men inte längre.

Tillfälligheter?
Utveckling?
Något annat?

Vem vet? Inte jag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Mamman

Ensam är inte alltid stark. Men ibland har man inget val.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela