Det går inte
Att komma fram till barnen.
(dom två yngsta)
Dom har bestämt sig.
Jag är usel. I alla lägen.
Jag förstår inte hur illa det har kunnat bli..
Jag klarar inte hur mycket som helst.
Barnen är så full av implementerad elakhet.
Kallar mig hora & kärring.
Jag kan inte alltid bita mig i tungan.
Dom är som minidjävular.
Det gör ont.
Blir jag ledsen säger Barnet med hånfull röst: "ska skådespelet börja igen"...
Vi utbringar En golfapplåd.. ???
(och så klappar h*n händerna i små rörelser framför kroppen)
-mitt lilla barn..
