Möte på Kvinnojouren
Jag har vid ett flertal tillfällen pratat med Kvinnojouren i kommunen där jag bor.
(Efter ett tips för 1,5 år sen, från en lärare i skolan som jobbat där ideellt. Och som delvis såg hur jag hade det. & ville hjälpa till med något.)
Det var lite svårstartat, då jag ringde i krisläge (tar på kraften att ringa för att blotta själen).. & ingen svarade!!!
(Dom har dygnet-runt-jour)
Men med min driftaga systers hjälp, rördes det om i grytan. Och det funkade efter det..
Kontakten har varit en ventil i mitt helvete.
Och nu var det tid för oss att ses.
18:30 var det dax.
Och det var ett härligt möte.
Möttes av öppna armar, nybryggt kaffe, snytpapper, goda råd och en lyssnande medmänniska.
2,5 timma senare gick jag därifrån.
Med en skön känsla inombords.
Nytt möte inbokat. Och tydligen var det en win/win-situation vi haft.
Kvinnan jag träffade var "glad" över mötet med mig. Det känns bra.
Även i kris kan jag tillföra...
Tog de orden med mig.
