”Ständigt krigande skadar barnen mycket”
(Artikel i DN idag)
År 1998 kom en vårdnadsreform som starkt betonade att separerade föräldrar ska ha gemensam vårdnad. Reformen fick kritik efter några domar där föräldrarna fick gemensam vårdnad även när den ene föräldern hade gjort sig skyldig till våld, övergrepp, hot och kränkningar mot andra i familjen.
År 2002 den så kallade vårdnadskommittén med företrädare för samtliga politiska partier.
År 2005 var utredningen klar och året därpå trädde lagen i kraft.
Enligt de nya reglerna skulle föräldrarna få gemensam vårdnad endast om de kunde komma överens och inte använde barnen som vapen i konflikten.
Allt fler barn slits mellan föräldrar som strider om vårdnaden. Kritikerna menar att nuvarande regler uppmuntrar föräldrarna att inte komma överens om sina barn. Nu ska vårdnadslagen för första gången utvärderas.
– Nuvarande lag ger i praktiken den ena parten vetorätt när det gäller vårdnaden. Det är bara att sätta sig på bakhasorna och slänga på luren när den andre ringer. Sedan kan man hänvisa till dålig kommunikation, och då ska det inte vara gemensam vårdnad.
Det säger Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt. Anna Singer, professor i familjerätt vid Uppsala universitet, drar ungefär samma slutsats.
Annons:
– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting, säger Anna Singer.
De nya reglerna som gjorde det enklare att döma till enskild vårdnad kom år 2006. Sedan dess har antalet vårdnadstvister ökat kraftigt i domstolarna. År 2005 kom det in 2.845 nya vårdnadsmål till domstolarna. I fjol kom det in 5.336 fall, alltså nästan dubbelt så många. Under samma period har antalet barn som varit med om att föräldrarna separerar legat på ungefär samma nivå, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.
Lagändringen kom till som en reaktion på att domstolarna i en del fall hade beslutat om gemensam vårdnad även när den ena föräldern hade varit våldsam, hade svåra missbruksproblem eller var psykiskt sjuk.
Men de nya reglerna har aldrig utvärderats. Nu, efter närmare sju år, planerar regeringen att analysera hur de nya reglerna har fungerat.
”Tanken har hela tiden varit att reformen ska utvärderas, och nu är det dags”, meddelar justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus till DN.
Han vill inte ge några andra detaljer än att utvärderingen ska påbörjas under denna mandatperiod, alltså före riksdagsvalet 2014.
För barnen har föräldrarnas kamp om vårdnaden ofta varit mycket smärtsam och långvarig. Ibland har striden pågått under hela deras uppväxt, ända tills de själva blir myndiga.
– Vi vet att själva skilsmässan inte är skadlig för barnen, men ett ständigt krigande mellan föräldrarna är mycket skadligt, säger lagman Magnus Widebeck.
Professor Anna Singer tror inte att domstolar alltid är rätt plats att lösa tvisterna mellan separerade föräldrar.
– Man ger föräldrarna, som i många fall bara är osams med varandra, en arena att leva ut sina aggressioner. Det handlar inte alltid om barnet.
På Nyköpings tingsrätt har man arbetat medvetet för att försöka få stridande föräldrar att komma överens.
– Vi försöker få dem att förstå att de gör sina barn en stor otjänst när de inte sätter sig ned och resonerar som vuxna människor. Ofta handlar inte striden om barnen utan om en oavslutad relation mellan föräldrarna, säger Magnus Widebeck.
Den bilden bekräftas av flera jurister och advokater som arbetar med familjemål.
– Det finns alla sorters konflikter. Ibland kan det vara att den ena parten har utsatts för våld. Men i andra fall kan konflikten helt och hållet gälla föräldrarna. Det kan vara en otrohetsaffär eller en jobbig separation. Den sortens konflikter kan lösa sig själva om man bara ger det lite tid, säger Andréa Wijnbladh, biträdande jurist på Advokatfirman af Klercker och Oehme.
Hon arbetar med vårdnadsmål i Nyköping och Stockholm och strävar efter att föräldrarna ska komma överens på egen hand.
– Vår utgångspunkt är att en förlikning gynnar barnen och även föräldrarna i förlängningen, säger Andréa Wijnbladh.
År 1998 kom en vårdnadsreform som starkt betonade att separerade föräldrar ska ha gemensam vårdnad. Reformen fick kritik efter några domar där föräldrarna fick gemensam vårdnad även när den ene föräldern hade gjort sig skyldig till våld, övergrepp, hot och kränkningar mot andra i familjen.
År 2002 den så kallade vårdnadskommittén med företrädare för samtliga politiska partier.
År 2005 var utredningen klar och året därpå trädde lagen i kraft.
Enligt de nya reglerna skulle föräldrarna få gemensam vårdnad endast om de kunde komma överens och inte använde barnen som vapen i konflikten.
Allt fler barn slits mellan föräldrar som strider om vårdnaden. Kritikerna menar att nuvarande regler uppmuntrar föräldrarna att inte komma överens om sina barn. Nu ska vårdnadslagen för första gången utvärderas.
– Nuvarande lag ger i praktiken den ena parten vetorätt när det gäller vårdnaden. Det är bara att sätta sig på bakhasorna och slänga på luren när den andre ringer. Sedan kan man hänvisa till dålig kommunikation, och då ska det inte vara gemensam vårdnad.
Det säger Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt. Anna Singer, professor i familjerätt vid Uppsala universitet, drar ungefär samma slutsats.
Annons:
– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting, säger Anna Singer.
De nya reglerna som gjorde det enklare att döma till enskild vårdnad kom år 2006. Sedan dess har antalet vårdnadstvister ökat kraftigt i domstolarna. År 2005 kom det in 2.845 nya vårdnadsmål till domstolarna. I fjol kom det in 5.336 fall, alltså nästan dubbelt så många. Under samma period har antalet barn som varit med om att föräldrarna separerar legat på ungefär samma nivå, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.
Lagändringen kom till som en reaktion på att domstolarna i en del fall hade beslutat om gemensam vårdnad även när den ena föräldern hade varit våldsam, hade svåra missbruksproblem eller var psykiskt sjuk.
Men de nya reglerna har aldrig utvärderats. Nu, efter närmare sju år, planerar regeringen att analysera hur de nya reglerna har fungerat.
”Tanken har hela tiden varit att reformen ska utvärderas, och nu är det dags”, meddelar justitieminister Beatrice Asks pressekreterare Per Claréus till DN.
Han vill inte ge några andra detaljer än att utvärderingen ska påbörjas under denna mandatperiod, alltså före riksdagsvalet 2014.
För barnen har föräldrarnas kamp om vårdnaden ofta varit mycket smärtsam och långvarig. Ibland har striden pågått under hela deras uppväxt, ända tills de själva blir myndiga.
– Vi vet att själva skilsmässan inte är skadlig för barnen, men ett ständigt krigande mellan föräldrarna är mycket skadligt, säger lagman Magnus Widebeck.
Professor Anna Singer tror inte att domstolar alltid är rätt plats att lösa tvisterna mellan separerade föräldrar.
– Man ger föräldrarna, som i många fall bara är osams med varandra, en arena att leva ut sina aggressioner. Det handlar inte alltid om barnet.
På Nyköpings tingsrätt har man arbetat medvetet för att försöka få stridande föräldrar att komma överens.
– Vi försöker få dem att förstå att de gör sina barn en stor otjänst när de inte sätter sig ned och resonerar som vuxna människor. Ofta handlar inte striden om barnen utan om en oavslutad relation mellan föräldrarna, säger Magnus Widebeck.
Den bilden bekräftas av flera jurister och advokater som arbetar med familjemål.
– Det finns alla sorters konflikter. Ibland kan det vara att den ena parten har utsatts för våld. Men i andra fall kan konflikten helt och hållet gälla föräldrarna. Det kan vara en otrohetsaffär eller en jobbig separation. Den sortens konflikter kan lösa sig själva om man bara ger det lite tid, säger Andréa Wijnbladh, biträdande jurist på Advokatfirman af Klercker och Oehme.
Hon arbetar med vårdnadsmål i Nyköping och Stockholm och strävar efter att föräldrarna ska komma överens på egen hand.
– Vår utgångspunkt är att en förlikning gynnar barnen och även föräldrarna i förlängningen, säger Andréa Wijnbladh.
