Inte som tänkt.. Men ändå så typiskt...
Näst äldsta barnet bor ½ tiden hos mig. Och ½ hos x.
Hen vill inte det längre. Har märkt hur x är..
Tanken är väl förankrad där jag kunnat tänka, att det är bra att berätta det om.
Men det blev inte riktigt som vi tänkt i tanken. Utan hen gick till x förra fredagen. Och kände med ens ett obehag.
Så när x och ett av barnen gick till Ica, så gick hen hem till oss.
-och har stannat sen dess.
Varje dag har x skickat över näst yngsta barnet för att "stämma av" var hen befinner sig.
Och igår kom hon igen... Och vill prata med syskonet.
VAD säger hen...
"Pappa säger att han vill ha tillbaka din Iphone och dina hemnycklar"...
Hon får dom. Och går...
Ledsamt. Så ledsamt.
Det är DETTA som är det viktiga för honom. Inte att skicka ett sms eller ringa barnet.
Hen vill inte det längre. Har märkt hur x är..
Tanken är väl förankrad där jag kunnat tänka, att det är bra att berätta det om.
Men det blev inte riktigt som vi tänkt i tanken. Utan hen gick till x förra fredagen. Och kände med ens ett obehag.
Så när x och ett av barnen gick till Ica, så gick hen hem till oss.
-och har stannat sen dess.
Varje dag har x skickat över näst yngsta barnet för att "stämma av" var hen befinner sig.
Och igår kom hon igen... Och vill prata med syskonet.
VAD säger hen...
"Pappa säger att han vill ha tillbaka din Iphone och dina hemnycklar"...
Hon får dom. Och går...
Ledsamt. Så ledsamt.
Det är DETTA som är det viktiga för honom. Inte att skicka ett sms eller ringa barnet.
Utan skicka ett syskon, och ta ifrån hen det som går..
Som straff.
Sakerna är viktigare än barnet.
Det säger rätt mycket om hur han funkar...
Tvi!
Som straff.
Sakerna är viktigare än barnet.
Det säger rätt mycket om hur han funkar...
Tvi!
